Himlen är oskyldigt blå av Ted och Kenneth Gärdestad samt Aftonens sång av Roger Wingren och Ole Jakobsson

From Leadership to Systemship: Education as the Catalyst for a New Societal Paradigm (anförande på engelska)

Visionen: Vi befinner oss vid en punkt utan återvändo. Den traditionella skolledarrollen räcker inte längre till i en samtid präglad av klimatkris, en föränderlig arbetsmarknad och ökande spridning av desinformation. Vi måste gå över till ett helhetligt systemledarskap, systemship, en ny form av visionärt ledarskap som ser utbildning som den starkaste drivkraften för samhällsförändring. Doktor Luke Roberts, Cambridgeutbildad expert på komplexitetsteori, menar att vi måste lämna utbildningens ”industriella” modell bakom oss. Vi behöver ett paradigmskifte som förbereder unga för att bli mer än bara högpresterande mottagare av information. Vi måste ge dem verktyg att bli kritiskt tänkande arkitekter för sin egen framtid.

Systemledarskapets tre pelare är enligt Roberts följande steg: att ta sig från passiv konsumtion till fördjupad kritisk analys, att ha radikal empati som systemprincip och att använda kreativitet som klimatresiliens.

Under dagen: Roberts utgår från sin senaste forskning i boken Leading Schools and Sustaining Change när han visar hur skolor och organisationer kan byggas som ekosystem. Denna kultur är känslig för globala förändringar samtidigt som den förblir djupt rotad i den lokala gemenskapen. Fokus ligger inte enbart på teknik, utan på utbildningens moraliska uppdrag: att bidra till en mer rättvis, kreativ och empatisk värld.

I undervisnings- och kulturministeriets visionsrapport Grundskolan 2045: För livet – Vision för den finländska grundskolan har cirka 5 000 finländare bidragit till att forma en gemensam bild av grundskolans framtid. Framtidens grundskola är till för livet: ett meningsfullt liv, ett liv tillsammans och ett liv på planeten. Målet är att skapa bred bildning och ge eleverna nödvändiga kunskaper, färdigheter och vilja att engagera sig i samhället och bidra till en positiv gemensam framtid.

Venla Bernelius presenterar visionsrapporten, vars mål är att skapa en gemensam framtidsutsikt för alla som är intresserade av utbildningssystemet och av att utveckla det. Visionen hjälper beslutsfattarna med mer detaljerad strategisk och operativ information i en snabbt föränderlig miljö.

Johda merkitystä (anförande på finska)

Kärnan i hållbart välbefinnande är meningsfullhet. I lärarens arbete tar den sig bland annat uttryck i engagemang, motivation, resiliens och kvaliteten i mötet med andra. Forskning visar att meningsfullhet i arbetet har sin grund i arbetets högre syfte (purpose), möjligheten att använda sina egna förmågor och styrkor (self-realization), samt känslan av samhörighet (unity) och att tjäna andra. Ur organisationens synvinkel är meningsfullhet en del av det immateriella eller intellektuella kapital som bidrar till livskraft och långsiktig hållbarhet. Det stärker individer och gemenskaper och skapar förutsättningar för att lyckas tillsammans. Läraryrket har länge upplevts som meningsfullt, men många förändringar och ökande belastning kan utmana detta. I denna föreläsning presenteras ett ramverk för meningsfullhet (Mapping meaning at work) och praktiska angreppssätt för hur en ledare kan stödja personalens upplevelse av meningsfullhet och ett hållbart välbefinnande i hela organisationen.

Från och med hösten 2029 är det möjligt att avlägga studentprov i bildkonst, musik och gymnastik. Samtidigt utvecklas nya gymnasiediplom i ordkonst, vetenskap och teknik samt entreprenörskap. Var ligger beredningen just nu? Hur kan vi öka de svenskspråkiga studerandenas intresse för att avlägga studentprov i konst- och färdighetsämnen och gymnasiediplom?

Hur kan performativt lärande och kreativa arbetssätt stärka undervisning och elevers lärande i en föränderlig skolmiljö? Deltagarna får ta del av forskning och praktiska exempel som visar hur kreativitet är en central färdighet i framtidens skola. Med utgångspunkt i performativ pedagogik diskuteras hur kropp, röst och estetiska uttryck kan användas som resurser för lärande, motivation och meningsskapande. Under programmet får vi också ta del av erfarenheter från forsknings- och utvecklingsprojektet SMIL, som visar hur konstnärliga metoder kan integreras i undervisningen och stärka både elevers lärande och lärares professionella utveckling.

Hur kan musik och bildkonst främja kreativitet och meningsfullhet i skolan? Vilken betydelse har de estetiska lärprocesserna för den enskilda eleven och för en inkluderande gemenskap? På vika sätt kan vi stärka konstämnenas ställning i undervisningen?

I den här verkstaden presenterar vi övningar och exempel direkt från verkstadsgolvet, varvat med teoretiska inslag. Du får också en inblick i skolnätverket BRAVO!s verksamhet, resultat från studier som gjorts om och kring nätverket samt exempel på insatser som stärker konstämnena.

På vilket sätt kan fria bildningen bidra till ett meningsfullt liv? Hur ser ett kreativt samarbete ut mellan kommunen och den fria bildningen? Vilken roll har den fria bildningen i framtiden? Vi diskuterar utmaningar, möjligheter och framtidsvisioner.

Moderator: Rikard Lindström

Vad kan ”mjuka värden” som kreativitet och meningsfullhet bidra med till den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen? Vilka tankar och idéer tar vi med oss från dagens program? I den här panelen diskuterar vi utifrån våra olika utgångspunkter och roller vad som kan konkretiseras inom den svenskspråkiga utbildningen i våra kommuner.

Moderator: Katarina Rejman

Uppvisning av elever inom de performativa konstformerna på TaiKon

Konferensen avslutas med frivilligt mingel.