Konferensen samlar personer med gedigen erfarenhet och olika perspektiv från utbildnings- och bildningssektorn. Nedan presenteras de medverkande i alfabetisk ordning enligt efternamn. Klicka på porträtten för att läsa mer om varje persons kompetens, erfarenhet och medverkan i konferensens program.
Martin Ahlskog är magister i idrottsvetenskaper, född, uppvuxen och bosatt i Nedervetil, dit han återvände efter avslutade studier vid Jyväskylä universitet. Efter över 20 år inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, där han har verkat både som gymnastiklärare och rektor, bytte han hösten 2024 utbildningsform och blev rektor för Kvarnen samkommun.
På vilket sätt kan fria bildningen bidra till ett meningsfullt liv? Hur ser ett kreativt samarbete ut mellan kommunen och den fria bildningen? Vilken roll har den fria bildningen i framtiden? Vi diskuterar utmaningar, möjligheter och framtidsvisioner.
Moderator: Rikard Lindström
Venla Bernelius, FD, är specialsakkunnig vid undervisnings- och kulturministeriet i Finland och docent i stadsgeografi vid Helsingfors universitet. Hon arbetar med frågor som rör utbildningsanalys och forskningsbaserad utveckling inom utbildning. Hon koordinerar för närvarande regeringsprogramprojektet ”Framtidsarbete inom grundskolan”, som syftar till att formulera en ny vision för grundskolan i framtiden med djupa tekniska och samhälleliga förändringar.
I undervisnings- och kulturministeriets visionsrapport Grundskolan 2045: För livet – Vision för den finländska grundskolan har cirka 5 000 finländare bidragit till att forma en gemensam bild av grundskolans framtid. Framtidens grundskola är till för livet: ett meningsfullt liv, ett liv tillsammans och ett liv på planeten. Målet är att skapa bred bildning och ge eleverna nödvändiga kunskaper, färdigheter och vilja att engagera sig i samhället och bidra till en positiv gemensam framtid.
Venla Bernelius presenterar visionsrapporten, vars mål är att skapa en gemensam framtidsutsikt för alla som är intresserade av utbildningssystemet och av att utveckla det. Visionen hjälper beslutsfattarna med mer detaljerad strategisk och operativ information i en snabbt föränderlig miljö.
Nina Dahl-Tallgren är doktor i pedagogik, postdoktoral forskare och universitetslärare vid Åbo Akademi, Vasa och Konstuniversitet. Hon arbetar i gränslandet mellan utbildning och scenkonst och intresserar sig särskilt för hur konstnärliga och performativa arbetssätt kan berika undervisning i skolmiljöer. I sin forskning undersöker hon hur konstformer kan bidra till lärande, relationer och delaktighet, både för barn och vuxna.
Hur kan performativt lärande och kreativa arbetssätt stärka undervisning och elevers lärande i en föränderlig skolmiljö? Deltagarna får ta del av forskning och praktiska exempel som visar hur kreativitet är en central färdighet i framtidens skola. Med utgångspunkt i performativ pedagogik diskuteras hur kropp, röst och estetiska uttryck kan användas som resurser för lärande, motivation och meningsskapande. Under programmet får vi också ta del av erfarenheter från forsknings- och utvecklingsprojektet SMIL, som visar hur konstnärliga metoder kan integreras i undervisningen och stärka både elevers lärande och lärares professionella utveckling.
Pamela Granskog är specialsakkunnig vid undervisnings- och kulturministeriet, där hon ansvarar för den svenskspråkiga verksamheten med ett särskilt fokus på att utveckla den svenskspråkiga utbildningen. Granskog har tidigare varit bl.a. undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, biträdande rektor vid Helsingfors arbis och lektor i modersmål och litteratur.
Docent Hannah Kaihovirta är äldre universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik vid pedagogiska fakulteten och den svenskspråkiga lärarutbildningen vid Helsingfors universitet. Hennes fokusområden är ämneskunskap och ämnesövergripande didaktisk design av estetiska ämnen i lärarutbildning och skola. Mångfald, flerspråkighet, social rättvisa och specialpedagogik som konstpedagogisk medvetenhet inom småbarnspedagogik och grundskola är centrala forsknings- och utvecklingsområden.
Hur kan musik och bildkonst främja kreativitet och meningsfullhet i skolan? Vilken betydelse har de estetiska lärprocesserna för den enskilda eleven och för en inkluderande gemenskap? På vika sätt kan vi stärka konstämnenas ställning i undervisningen?
I den här verkstaden presenterar vi övningar och exempel direkt från verkstadsgolvet, varvat med teoretiska inslag. Du får också en inblick i skolnätverket BRAVO!s verksamhet, resultat från studier som gjorts om och kring nätverket samt exempel på insatser som stärker konstämnena.
Anne Levonen-Villför är Vasabo och har nyligen flyttat till Korsholm. Hon är biolog till utbildningen och började sin karriär som lektor i biologi och geografi inom årskurs 7–9 i den grundläggande utbildningen och flyttade sedan till gymnasiet. Levonen-Villför arbetar nu sitt fjärde år som rektor vid Yrkesakademin i Österbotten.
Vad kan ”mjuka värden” som kreativitet och meningsfullhet bidra med till den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen? Vilka tankar och idéer tar vi med oss från dagens program? I den här panelen diskuterar vi utifrån våra olika utgångspunkter och roller vad som kan konkretiseras inom den svenskspråkiga utbildningen i våra kommuner.
Moderator: Katarina Rejman
Musikmagister Marina Lindholm är koordinator för skolnätverket BRAVO! I tre decennier har hon undervisat musik på alla stadier i Grankulla. Hon är också lektor i musikpedagogik vid Sibelius-Akademin, där hon undervisar blivande musikpedagoger på bägge inhemska språken. Marina är en av författarna till läroboksserierna Da capo för lågstadiet och Coda för gymnasiet.
Hur kan musik och bildkonst främja kreativitet och meningsfullhet i skolan? Vilken betydelse har de estetiska lärprocesserna för den enskilda eleven och för en inkluderande gemenskap? På vika sätt kan vi stärka konstämnenas ställning i undervisningen?
I den här verkstaden presenterar vi övningar och exempel direkt från verkstadsgolvet, varvat med teoretiska inslag. Du får också en inblick i skolnätverket BRAVO!s verksamhet, resultat från studier som gjorts om och kring nätverket samt exempel på insatser som stärker konstämnena.
Rikard Lindström ansvarar för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Borgå. Under sina år inom utbildningssektorn har han arbetat i olika uppgifter inom den grundläggande utbildningen, andra stadiet och den fria bildningen. Han har en stark tilltro till samarbete och nätverk i olika former och är särskilt intresserad av hur dessa kan fungera effektivt och skapa konkret nytta för elever, personal och hela utbildningssystemet.
På vilket sätt kan fria bildningen bidra till ett meningsfullt liv? Hur ser ett kreativt samarbete ut mellan kommunen och den fria bildningen? Vilken roll har den fria bildningen i framtiden? Vi diskuterar utmaningar, möjligheter och framtidsvisioner.
Moderator: Rikard Lindström
Bodil Monthén-Kettunen är lärare inom småbarnspedagogik och daghemsföreståndare med nästan trettio års erfarenhet inom branschen. Hon arbetar som enhetschef på Folkhälsans daghem i Träskända. År 2023 upptäckte Monthén-Kettunen positivt ledarskap och PRIDE-teorin. Hon strävar efter att genom positivt ledarskap bygga en arbetsplats där människor blomstrar och vill bidra till utvecklingen av framtidens undervisning.
Vad kan ”mjuka värden” som kreativitet och meningsfullhet bidra med till den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen? Vilka tankar och idéer tar vi med oss från dagens program? I den här panelen diskuterar vi utifrån våra olika utgångspunkter och roller vad som kan konkretiseras inom den svenskspråkiga utbildningen i våra kommuner.
Moderator: Katarina Rejman
Henrika Nordin är verksamhetsledare med bred sakkunskap inom fri bildning och vuxenutbildning. Hon brinner för utvecklingsarbete som stärker livslångt lärande samt delaktighet och hållbarhet i samhället. Henrika är särskilt engagerad i frågor som rör framtidens utbildning och bildningens roll i ett föränderligt samhälle.
På vilket sätt kan fria bildningen bidra till ett meningsfullt liv? Hur ser ett kreativt samarbete ut mellan kommunen och den fria bildningen? Vilken roll har den fria bildningen i framtiden? Vi diskuterar utmaningar, möjligheter och framtidsvisioner.
Moderator: Rikard Lindström
FD Katarina Rejman har verkat som högstadielärare i modersmål och litteratur, högstadierektor, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen och som forskare och lärarutbildare vid Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Stockholms universitet. Sedan mars 2025 arbetar hon på SFV. Hennes tankar om skola och utbildning kan du läsa om på Lärorikt, larorikt.fi, där hon regelbundet skriver ledare.
Vad kan ”mjuka värden” som kreativitet och meningsfullhet bidra med till den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen? Vilka tankar och idéer tar vi med oss från dagens program? I den här panelen diskuterar vi utifrån våra olika utgångspunkter och roller vad som kan konkretiseras inom den svenskspråkiga utbildningen i våra kommuner.
Moderator: Katarina Rejman
Filosofie doktor Luke Roberts har en doktorsexamen från Cambridge, där han forskade inom komplexitetsteori, och han bygger broar mellan akademisk stringens och pedagogisk innovation. Han har grundat en prisbelönt AI-plattform, Insightbox, som är utformad för att stödja utsatta unga. Hans arbete utforskar hur teknik kan öka tillhörighet, lösa systemiska utmaningar och stötta elever i konflikter och mobbningssituationer. Han är en passionerad förespråkare för att åtgärda digital ojämlikhet och säkerställa att den digitala ekonomin gynnar alla elever.
From Leadership to Systemship: Education as the Catalyst for a New Societal Paradigm (anförande på engelska)
Visionen: Vi befinner oss vid en punkt utan återvändo. Den traditionella skolledarrollen räcker inte längre till i en samtid präglad av klimatkris, en föränderlig arbetsmarknad och ökande spridning av desinformation. Vi måste gå över till ett helhetligt systemledarskap, systemship, en ny form av visionärt ledarskap som ser utbildning som den starkaste drivkraften för samhällsförändring. Doktor Luke Roberts, Cambridgeutbildad expert på komplexitetsteori, menar att vi måste lämna utbildningens ”industriella” modell bakom oss. Vi behöver ett paradigmskifte som förbereder unga för att bli mer än bara högpresterande mottagare av information. Vi måste ge dem verktyg att bli kritiskt tänkande arkitekter för sin egen framtid.
Systemledarskapets tre pelare är enligt Roberts följande steg: att ta sig från passiv konsumtion till fördjupad kritisk analys, att ha radikal empati som systemprincip och att använda kreativitet som klimatresiliens.
Under dagen: Roberts utgår från sin senaste forskning i boken Leading Schools and Sustaining Change när han visar hur skolor och organisationer kan byggas som ekosystem. Denna kultur är känslig för globala förändringar samtidigt som den förblir djupt rotad i den lokala gemenskapen. Fokus ligger inte enbart på teknik, utan på utbildningens moraliska uppdrag: att bidra till en mer rättvis, kreativ och empatisk värld.
FD, Pol.mag. Sofia Stolt jobbar som undervisningsråd i modersmål och litteratur vid Utbildningsstyrelsen. Hon är medlem i Studentexamensnämnden och ordförande för modersmålets sektion. Hennes forskning fokuserar på texter och didaktisk svenska, examensprov med höga insatser och bedömning.
Från och med hösten 2029 är det möjligt att avlägga studentprov i bildkonst, musik och gymnastik. Samtidigt utvecklas nya gymnasiediplom i ordkonst, vetenskap och teknik samt entreprenörskap. Var ligger beredningen just nu? Hur kan vi öka de svenskspråkiga studerandenas intresse för att avlägga studentprov i konst- och färdighetsämnen och gymnasiediplom?
Kurt Torsell arbetar som direktör för enheten för svenskspråkig verksamhet vid Utbildningsstyrelsen i Finland. Med en gedigen bakgrund inom utbildningspolitik och skolutveckling är han involverad i projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på utbildningen i hela landet. Kurt har också erfarenhet av att leda utbildningsinitiativ och arbetar för att främja innovation och digitalisering inom skolor.
Thomas Vikberg är specialsakkunnig vid Studentexamensnämndens kansli och sekreterare för nämndens sektion som bereder proven i konst- och färdighetsämnen. Sektionens uppgift är att ta fram föreskrifter och anvisningar för de nya proven i musik, gymnastik och bildkonst som införs i examen hösten 2029.
Från och med hösten 2029 är det möjligt att avlägga studentprov i bildkonst, musik och gymnastik. Samtidigt utvecklas nya gymnasiediplom i ordkonst, vetenskap och teknik samt entreprenörskap. Var ligger beredningen just nu? Hur kan vi öka de svenskspråkiga studerandenas intresse för att avlägga studentprov i konst- och färdighetsämnen och gymnasiediplom?
Anders Vikström är direktör för den svenskspråkiga servicen i Vanda stad. Han ansvarar för att organisera och utveckla den svenskspråkiga småbarnspedagogiken, förskoleverksamheten, grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i staden. Till hans ansvarsområde hör även att koordinera och utveckla alla svenskspråkiga tjänster i Vanda.
Vad kan ”mjuka värden” som kreativitet och meningsfullhet bidra med till den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen? Vilka tankar och idéer tar vi med oss från dagens program? I den här panelen diskuterar vi utifrån våra olika utgångspunkter och roller vad som kan konkretiseras inom den svenskspråkiga utbildningen i våra kommuner.
Moderator: Katarina Rejman
Frans Villanen är Vasa stadsfullmäktiges ordförande och medlem i landskapsstyrelsen. Villanen, som till sin utbildning är pedagogie och politices magister, har bland annat engagerat sig i utbildningsfrågor på olika stadier, inom allt från småbarnspedagogik till högskoleutbildning.
Vad kan ”mjuka värden” som kreativitet och meningsfullhet bidra med till den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen? Vilka tankar och idéer tar vi med oss från dagens program? I den här panelen diskuterar vi utifrån våra olika utgångspunkter och roller vad som kan konkretiseras inom den svenskspråkiga utbildningen i våra kommuner.
Moderator: Katarina Rejman
Catharina von Schoultz är sedan augusti 2024 rektor för Medborgarinstitutet på Åland. Hon har en lång bakgrund inom den fria bildningen och vuxenutbildningen, både som ledare och pedagog. Närmast kommer hon från uppdraget som rektor för Borgå folkakademi. Till utbildningen är Catharina ekonomie magister och har senare fördjupat sin kompetens genom studier i vuxenpedagogik och utbildningsförvaltning. Kombinationen av ekonomisk förståelse, pedagogiskt kunnande och praktisk erfarenhet av utbildningsfältet präglar hennes helhetssyn på bildningens roll i samhället.
På vilket sätt kan fria bildningen bidra till ett meningsfullt liv? Hur ser ett kreativt samarbete ut mellan kommunen och den fria bildningen? Vilken roll har den fria bildningen i framtiden? Vi diskuterar utmaningar, möjligheter och framtidsvisioner.
Moderator: Rikard Lindström
Niklas Wahlström är sektorsansvarig för utbildning på Svenska folkskolans vänner (SFV), där han arbetar med att främja och utveckla svensk utbildning i Finland. Med en bakgrund inom pedagogik och utbildningsadministration har han över 20 års erfarenhet av skolutveckling och policyfrågor. Han brinner för att skapa inkluderande och innovativa lärmiljöer som möjliggör för alla elever att nå sin fulla potential.
Sanna Wenström är yrkespedagog och lärarutbildare, forskare inom positivt ledarskap, coach och expert samt medutvecklare och huvudtränare för VOIMAKEHÄ-konceptet. Wenström disputerade 2020 i positivt ledarskap och organisationer inom utbildningssektorn. Hon har skrivit två fackböcker i ämnet och en tredje är på kommande. Hon är deltidsföretagare inom utbildning men arbetar huvudsakligen som lektor i ledarskap och välbefinnande vid en högskolas forsknings- och utvecklingsenhet.
Johda merkitystä (anförande på finska)
Kärnan i hållbart välbefinnande är meningsfullhet. I lärarens arbete tar den sig bland annat uttryck i engagemang, motivation, resiliens och kvaliteten i mötet med andra. Forskning visar att meningsfullhet i arbetet har sin grund i arbetets högre syfte (purpose), möjligheten att använda sina egna förmågor och styrkor (self-realization), samt känslan av samhörighet (unity) och att tjäna andra. Ur organisationens synvinkel är meningsfullhet en del av det immateriella eller intellektuella kapital som bidrar till livskraft och långsiktig hållbarhet. Det stärker individer och gemenskaper och skapar förutsättningar för att lyckas tillsammans. Läraryrket har länge upplevts som meningsfullt, men många förändringar och ökande belastning kan utmana detta. I denna föreläsning presenteras ett ramverk för meningsfullhet (Mapping meaning at work) och praktiska angreppssätt för hur en ledare kan stödja personalens upplevelse av meningsfullhet och ett hållbart välbefinnande i hela organisationen.
Marianne West-Ståhl är nyligen pensionerad direktör med lång erfarenhet av nationell och regional styrning av utbildningsväsendet. Under sin tid vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland ledde hon arbetet inom den svenskspråkiga utbildningssektorn och arbetade särskilt med kvalitet, likvärdighet och utveckling av inkluderande lärmiljöer. Hon är fortsatt en efterfrågad röst i frågor som rör utbildningspolitik och skolutveckling.
You are using an outdated browser. Please upgrade your browser to improve your experience.